Ordet våld är centralt för arbetet vid Mansmottagningen mot våld i Uppsala. För att komma tillrätta med våldet måste det göras synligt och det måste diskuteras. Rakt upp och ner, utan krusiduller.
– Vi arbetar med alla typer av våld och vi talar hela tiden rakt och öppet om våldet, säger Hans Åberg som är verksamhetsansvarig.
Text: Annette Wallqvist
Mansmottagning mot våld står det på dörren. Dörröppningen är bred och tröskel saknas. Här finns inga hinder för att komma in. Just öppenheten är något som Hans Åberg är noga med att poängtera.
– Det här är en lågtröskelverksamhet. Hit ska alla känna sig välkomna, säger han.
Hans Åberg är psykolog, psykoterapeut, teolog och en av initiativtagarna till den ideella verksamheten vid Mansmottagningen mot våld i Uppsala. Då, i mitten på 1990-talet, när verksamheten kom igång låg samhällets fokus framför allt på att skydda kvinnor som var utsatta för relationsvåld. Behandling av män var en marginell företeelse.
– Men vi drevs av en stark känsla av att det går att göra något åt våldet i en relation. På den tiden var det inte självklart, berättar Hans Åberg.
Förebilden för mottagningen är den behandlingsmodell som vuxit fram vid norska stiftelsen Alternativ till vold, ATV. Det innebär att våldsutövarens ansvar för våldet betonas, att konsekvenserna görs synliga och att alternativ till våldet diskuteras.
– Ansvaret för våldet är en viktig komponent i behandlingen. Det går inte att luta sig tillbaka mot alkoholproblem eller en dålig barndom för att komma undan, säger Hans Åberg.
Många av männen som kommer till mottagningen behandlas i grupp. I grupprummet står tio kornblå stolar uppställda i en ring kring en djupröd trasmatta. På väggen hänger en tavla med textil konst, i ena hörnet står ett blädderblock, i övrigt är rummet tomt.
Här ledsagas männen att lära sig att inte blunda för sina handlingar och komma fram till en alternativ livsstil. Innan männen slutar vill Hans Åberg och hans kolleger ha belägg för att mannen inte ska använda sig av våld igen. De vill se en attitydförändring och att mannen har börjat tala om känslor.
– Behandlingen vi ger är långsiktig. Det är en psykologisk behandling och den brukar vara i mellan ett och två år. Men männen väljer i princip själva hur länge de vill komma hit, säger Hans Åberg.
Det finns också möjlighet till enskilda samtal för den som av olika anledningar inte vill eller kan gå i en grupp. På senare tid har mottagningen också börjat ta emot kvinnor som utsätter sin partner för våld, de går då i enskilda samtal.
Dessutom finns ett särskilt pappaprogram som är speciellt inriktat på våldsbenägna fäder. Parallellt med mansgrupperna pågår också ett partnerarbete som går ut på att ge stöd till kvinnan.
– Där är vi också vaksamma på om kvinnan har en egen våldsproblematik, vilket inte är helt ovanligt, berättar Hans Åberg.
De senaste åren har den utåtriktade verksamheten vuxit med utbildning, stöd och konsultation för andra som vill starta mansmottagningar. Eftersom verksamheten är ideell och det ekonomiska stödet kommer från flera innebär det också ett drygt arbete med att ständigt söka pengar, menar Hans Åberg.
För närvarande kommer stödet från kommun, landsting och stat. Dessutom har verksamheten fått projektpengar från olika myndigheter. Medarbetarna vid mottagningen lägger också ner mycket möda på att upprätthålla kontakter med socialtjänsten, polisen och andra instanser för att göra dem påminda om mottagningens existens.
– Jag tycker det skulle vara en viktig signal om landstinget och kommunerna delade på ansvaret. Men så är det inte i Uppsala, säger han.
Till mottagningen kommer cirka 140 män om året. Ungefär en tredjedel av männen går i gruppsamtal, resten deltar av olika skäl i individuella samtal.
– Männen har två saker gemensamt. Att de är män och att de slår, konstaterar Hans Åberg.
Han beskriver männen som oerhört vanliga. Möjligen har en del av dem mer problem med alkohol och har en mer kriminell bakgrund än genomsnittsmannen, berättar han.
Även om verksamheten utvecklats genom åren är grundstrukturen densamma. Modellen från Norge håller, anser Hans Åberg.
– Men vi har fördjupat den och hjälper våra män att långsiktigt knyta an till andra och ge dem redskap till ett schysst liv, säger han.
Men hur många män som verkligen upphör med våldet på lång sikt efter att ha fått hjälp av mottagningen känner Hans Åberg inte till eftersom mottagningen inte haft medel till att följa upp det. Men bara 10–15 procent av männen återkommer på grund av förnyat våld.
– Jag är övertygad om att vi har hittat ett vinnande koncept här, säger Hans Åberg.
---------------
Mansmottagningen mot våld i Uppsala
